Om Fritidskortet

Fritidskortet – en satsning för barn och ungdomar

Fritidskortet är ett stöd för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidskortet kan användas till att betala vissa fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och andra barn- och ungdomsföreningar.

Förslaget från regeringen är att föreningar och verksamheter kan börja ansöka om att ansluta sig till Fritidskortet i augusti och att Fritidskortet lanseras i höst. När Fritidskortet är lanserat kan föräldrar eller vårdnadshavare använda det för att betala för barnens fritidsaktiviteter.

E-hälsomyndigheten tar just nu fram en ny digital tjänst där föräldrar eller vårdnadshavare kan använda Fritidskortet.

Fokus på att möta barns olika förutsättningar och behov

Fritidskortet ska göra det möjligt för alla barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter oavsett familjens ekonomi. Därför får barn som bor i hushåll som fått bostadsbidrag året innan ett högre belopp.

Det är viktigt att barn och ungdomar med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd har lika stor tillgång till fritidsaktiviteter som andra barn. Därför har regeringen betalat ut så kallade kapacitetsstärkande medel till föreningar och verksamheter inför att Fritidskortet ska bli verklighet. Medlen har bland annat använts till att tillgänglighetsanpassa lokaler för fritidsaktiviteter, köpa in utrustning och hjälpmedel och utbilda fler ledare för att kunna ta emot dessa barn och ungdomar på ett bra sätt.

Samverkan med olika aktörer

Vi samverkar löpande och har regelbundna möten och workshoppar med representanter från bland annat

idrottsrörelsen och friluftsorganisationer
kommuner, regioner och länsstyrelser
civilsamhällesorganisationer
funktionsrättsrörelsen.

Roller och ansvarsområden inom uppdraget

Fritidskortet är ett uppdrag mellan Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet.

Vi samverkar också med bland andra Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet är att fler barn och ungdomar ska få en meningsfull fritid i gemenskap med andra.

E-hälsomyndigheten

E-hälsomydigheten har ansvar för att förbereda, införa och förvalta en digital tjänst för Fritidskortet och samordna deltagande myndigheter och utförarorganisationer. De utreder också hur utbetalningarna ska ske och hur tjänsten ska utformas.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den övergripande kommunikationen om Fritidskortet inför lanseringen samt den breda dialogen med olika aktörer. De ansvarar också för att följa upp och utvärdera Fritidskortets effekter på barn och ungdomars hälsa.

Försäkringskassan

Försäkringskassan har ansvar för att ta fram och förbereda förvaltning av Fritidskortets register över föreningar och verksamheter samt att utföra tillsyn och kontroll av de föreningar och verksamheter som ingår i registret. Registret ska finnas på plats innan den digitala tjänsten för Fritidskortet lanseras.

MUCF och Statens kulturråd

MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och Statens kulturråd ger stöd och vägledning till föreningar och kulturskolor. De genomför också kommunikationsinsatser i enlighet med den kommunikationsstrategi och det kommunikationsmaterial för Fritidskortet som Folkhälsomyndigheten tagit fram.

Tidplan

Regeringen har gått igenom vad olika aktörer, exempelvis kommuner eller organisationer inom idrotten, friluftslivet och kulturen, tycker om Fritidskortet som satsning (remissvar).
Februari: Utifrån remissvaren skickade regeringen skickade ett förslag om en ny lag till Lagrådet. Detaljer om hur Fritidskortet ska fungera kommer senare i en särskild regel (förordning).
Mars: Webbplatsen Fritidskortet.se lanserades. Senare i vår kommer webbplatsen uppdateras med mer information till föräldrar, barn och ungdomar samt föreningar och övriga verksamheter.
April: Regeringen lämnar ett slutligt förslag (proposition) om Fritidskortet.
Sommaren 2025: Regeringen beslutar om kriterier för Fritidskortet. Då blir det tydligt vilka aktiviteter Fritidskortet kan användas till och vad föreningar och verksamheter behöver göra för att vara med.
Juni: Riksdagen röstar och beslutar om Fritidskortet.
Augusti: Förslaget från regeringen är att föreningar och verksamheter kan börja ansöka om att vara med i Fritidskortet.
Hösten 2025: Förslaget från regeringen är att föräldrar och vårdnadshavare kan börja använda Fritidskortet för att betala vissa fritidsaktiviteter.