Om Fritidskortet

Fritidskortet – en satsning för barn och ungdomar

Fritidskortet är ett ekonomiskt stöd som ger fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidskortet kan användas till att betala för fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och andra barn- och ungdomsföreningar.

Föreningar och kulturskolor kan ansöka om att ansluta sig till Fritidskortet från och med augusti 2025.

September 2025 lanseras Fritidskortet och kan då användas till att betala för ledarledda fritidsaktiviteter som genomförs vid minst 6 tillfällen under en sammanhängde period på som längst 6 månader.

Fokus på att möta barns olika förutsättningar och behov

Fritidskortet ska göra det möjligt för fler barn och ungdomar att delta i regelbundna fritidsaktiviteter oavsett familjens ekonomi. Därför får barn som bor i hushåll som fått bostadsbidrag året innan ett högre belopp.

Fritidskortet är till för alla barn och unga 8–16 år. Det är viktigt att barn och ungdomar med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd har lika stor tillgång till fritidsaktiviteter som andra barn.

Regeringen har gett pengar till föreningar och andra verksamheter för att förbereda inför lanseringen av Fritidskortet. Pengarna har använts till att tillgänglighetsanpassa lokaler, köpa in utrustning eller andra hjälpmedel och utbildat fler ledare för att kunna ta hand om alla barn och ungdomar på ett bra sätt.

Samarbete med flera aktörer

Vi är många som tillsammans ser till att fler barn får möjligheten till en meningsfull fritid. Vi har regelbundna möten med representanter från bland annat

idrottsrörelsen och friluftsorganisationer
kommuner, regioner och länsstyrelser
civilsamhällesorganisationer
funktionsrättsrörelsen.

Roller och ansvarsområden inom uppdraget

Fritidskortet är ett uppdrag mellan Folkhälsomyndigheten, E hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet.

Vi samverkar också med bland andra Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet är att fler barn och ungdomar ska få en meningsfull fritid i gemenskap med andra.

E-hälsomyndigheten

E-hälsomyndigheten har ansvarat för att förbereda, införa och förvalta en digital tjänst för Fritidskortet och samordna deltagande myndigheter, föreningar och kulturskolor. De har även hand om alla utbetalningar.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den övergripande kommunikationen om Fritidskortet inför lanseringen samt den breda dialogen med olika aktörer. De ansvarar också för att följa upp och utvärdera Fritidskortets effekter på barn och ungdomars hälsa.

Försäkringskassan

Försäkringskassan har ansvar för att ta fram och förbereda förvaltning av Fritidskortets register över föreningar och verksamheter samt att utföra tillsyn och kontroll av de föreningar och verksamheter som ingår i registret.

MUCF och Statens kulturråd

MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) och Statens kulturråd ger stöd och vägledning till föreningar och kulturskolor. De genomför också kommunikationsinsatser i enlighet med den kommunikationsstrategi och det kommunikationsmaterial för Fritidskortet som Folkhälsomyndigheten tagit fram.

Tidplan 2025

Regeringen skickade ut en remiss för att undersöka vad olika aktörer, som kommuner och organisationer inom idrotten, friluftsliv och kultur, tycker om Fritidskortet som satsning.
Februari: Utifrån svaren på remissen skickade regeringen förslag om en ny lag till Lagrådet. Samtidigt skrevs detaljer om hur Fritidskortet ska fungera ned i en särskild regel (förordning).
Mars: Webbplatsen Fritidskortet.se lanserades.
April: regeringen lämnade över ett slutligt förslag (proposition) om hur Fritidskortet ska införas till riksdagen.
Juni: Riksdagen röstade igenom propositionen om Fritidskortet.
Augusti: Föreningar och andra organisationer kan ansöka om att ansluta sig till Fritidskortets register.
September: Fritidskortet lanseras. Vårdnadshavare kan börja använda Fritidskortet.